Det kan variera lite, mellan olika människor, hur man tänker sig att Gud är. I Bibeln kan man läsa sig till det,
det står t.ex. att han är väldig, stor, mäktig, evig, konung, källa till visdom.... m.m. En hel massa fantastiska egenskaper. Stora saker. Stora egenskaper. Stor.
Och ändå, mitt i detta väldiga, mäktiga och stora, har han omsorg om var och en av oss. Oss små människor. Enskilda personer. Små.
Matt 10:29-31
"Säljs inte två sparvar för en kopparslant? Men ingen av dem faller till marken utan att er fader vet om det. Och på er är till och med hårstråna räknade. Var alltså inte rädda: ni är mer värda än aldrig så många sparvar."
Jag njuter av julen, känner ingen julstress alls. Men ändå har jag varit väldigt trött, känt mig utsliten och liksom mager på insidan. Om ni förstår hur jag menar.
Så en kväll när jag skulle somna, liksom sa jag till Gud att han fick ge mig nåt bra att läsa, en hjälpande vers eller så... Och det första som jag fick se när jag slog upp min Bibel var det här:
Matt 11:28-30
"Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok, och lär av mig, som har ett milt och ödmjukt hjärta, så skall ni finna vila för er själ. Mitt ok är skonsamt och min börda är lätt."
Som ni förstår så var det väldigt skönt att få läsa. Något jag redan visste, men som jag behövde bli påmind om.
Det är viktigt för mig att Gud är stor och mäktig, att ha någon att kunna luta sig emot när det stormar, både på utsidan och insidan. Men ännu viktigare och härligare är det att han också kan vara med i det lilla, i det vardagliga.
Och nåden, att han älskar oss. Älskar mig.
God Jul!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar